Välkomna till vårens sista vernissage, nu på lördag 15 maj
Annette Hammarén och Nina Kerola
Kära platser där jag vill vara
Konstnärerna Nina Kerola och Annette Hammarén förenas i sin gemensamma uppskattning av den grafiska bildens uttryck och en stor hantverks-skicklighet. Samtidigt bjuder de in till ett samtal om att upptäcka platser. Deras bildvärldar har olika ursprung och skapas med skilda tekniker, men båda väcker tankar om att söka och utforska sin omgivning. Det kan vara bekanta miljöer, som skogen precis intill hemmet eller en främmande plats.
Annette Hammarén
För mig är ingången till ett verk oftast det nära – en plats jag känner väl, som är viktig och som bär på minnen. Det kan vara skogen, hygget eller ån som rinner inpå knuten. Under skapandeprocessens gång kan skogen bli ogenomtränglig, tjärnen djup och mörk, ån en brusande fors.
Annette Hammarén är född 1956 i Stockholm, bor och verkar i Billsta i Vallentuna. Hon är utbildad vid Konstfack och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon har ställt ut både Sverige och utomlands.
–––––––
Nina Kerola
Min konstnärliga process sker alltid i flera steg, ibland via kameran till en digital bild som bearbetas innan den trycks på ett papper. Jag tänker att det vita i bilden ibland kan få vara rymd, den negativa ytan mellan två distinkta former och gott så. Men det skira pappret gör anspråk på att vara mera, det krusar sig och hävdar att mellanrummet också har ett innehåll
Nina Kerola är född 1965 i Åbo Finland, och studerat vid Pori School of Fine Arts i Finland, vid Kungliga Konsthögskolans Projektprogrammet och på Konstfack i Stockholm. I dag bor och arbetar hon i Huddinge. Hon har ställt ut både Sverige, Island, Finland, Norge och internationellt sedan från 90-talet. Hon har också arbetat som lärare i konst många år.
–––––
Lena Björn
DAUGTERS OF THE WORLD
2014 blev jag inbjuden av Tellus Art Academy till byn Kaliyanwala i norra Indien tillsammans med konst-närer från olika delar av världen. Vi levde sida vid sida med folket i byn där Tellus Art byggt upp en skola för fattiga barn. Just hemkommen till Sverige visades i media fasansfulla bilder av två indiska flickor som hängts i ett träd efter att de våldtagits och brutalt mördats. Det hade hänt i grannregionen till där jag just befunnit mig. Bilderna jag såg i media gav mig ingen ro, det kändes så nära! Tecknade skisser blev skisser i lera som blev till bronser, skulpturer utan armar med sina vackra hårflätor virade kring kroppen likt rep, försvarslösa och fjättrade av sin egen kvinnlighet. Jag ville i det vackra kontrastera mot det sköra ångestfyllda och lyfta frågor rörande kvinnors rätt till sin egen kropp. Under Covid-19 har övergrepp mot kvinnor och barn eskalerat än mer. Genom Region-teater Väst/Dans fick jag kontakt med den japanske dansaren och koreografen Satoshi Kudo som berördes av min berättelse och mina skulpturer. Detta blev utgångspunkt för dansföreställningen Daughters of the World för tre dansare och fyra av mina skulpturer uppförstorade på scenen.
På Göteborgs Konstförening visar jag bronser och foton från dansföreställningen och skulpturer i gjutjärn och blandteknik som bearbetats med temperafärg och slagmetall.
Följ oss gärna på Instagram och Facebook
för mer kontinuerlig och uppdaterad info om öppettider och annat.
